Det verkar finnas många orsaker till att funktionella symtom uppkommer och orsakerna varierar väldigt mycket mellan olika personer. Den individuella känsligheten för att utveckla funktionella tillstånd varierar mycket. Funktionella symtom förekommer i alla åldrar men är vanligast hos personer i arbetsför ålder. Funktionella symptom är vanligare hos kvinnor än hos män.
Orsakerna till att ett funktionellt tillstånd uppkommer kan delas in i predisponerande, utlösande och vidmakthållande faktorer. I alla dessa kan det finnas biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Exemplen som presenteras nedan gäller inte alla som har funktionella symtom.
Predisponerande faktorer som gör nervsystemet känsligare.
Till exempel ärftliga faktorer, påfrestande livshändelser, sjukdomar, vissa personlighetsdrag.
Utlösande faktorer som rubbar kroppens balans och bidrar till att symtomen uppkommer.
Till exempel olika inre och yttre påfrestningar som infektion, skada, olycka eller extrem stress. Även negativa livshändelser som en närståendes allvarliga sjukdom eller en separation kan fungera som utlösande faktorer.
Vidmakthållande faktorer som får symtomen att fortsätta eller förvärras.
Till exempel att de besvärliga symtomen fortsätter, att man inte får hjälp och att man lever med en rädsla och ovisshet om de någonsin kommer att gå om. Även en fysisk eller psykisk sjukdom, nedstämdhet eller ångest som uppkommer på grund av situationen, negativa förväntningar eller upprepade medicinska undersökningar och behandlingar kan fungera som upprätthållande faktorer.
Stressystemmodellen
Definitionen av ett funktionellt tillstånd och bristen på objektiva sjukdomsfynd eller strukturella fel har gett utrymme för olika förklaringsmodeller. Kozlowskas bok är en bra sammanfattning av förklaringsmodellerna för funktionella tillstånd genom hjärnans stressystem. Den som vill läsa mera om teorin kan ladda ner boken här: https://library.oapen.org/bitstream/id/a931bc1e-f68b-4658-b6a6-7c23698a5e56/2020_Book_FunctionalSomaticSymptomsInChi.pdf
En grundtanke i stressystemmodellen är att hjärnan inte gör skillnad på fysisk stress (som t.ex. en sjukdom eller skada) och psykisk stress.
Med hjärnans och kroppens stressystem menar Kozlowska et al. de neurobiologiska system som reglerar kroppens tillstånd. Hit hör:
- Cirkadiska klockan (vår inre klocka som styr dygnsrytmen)
- Hypotalamiska–hypofysära–adrenokortikala axeln, HPA-axeln (kallas även stressaxeln)
- Autonoma nervsystemet
- Immun- inflammatoriska systemet
- Hjärnans stressystem som ansvarar för att upptäcka betydelsefulla saker, hålla oss vaksamma samt känna smärta och olika känslolägen.
Alla komponenter i stressystemet är sammanlänkade och är del av ett större system. Detta större system ser till att energiregleringen är effektiv, verkar för hälsa och överlevnad och skyddar människan från många olika slags hot. När en eller flera av stressystemets komponenter blir aktiverade för mycket, för lite, för länge, på ett för avvikande sätt eller när det inte återvänder till sin standardfunktion menar Kozlowska et al. att funktionella somatiska symtom kan uppkomma.

Källor:
Kozlowska Kasia, Scher Stephen & Helgeland Helene (2020). Functional Somatic Symptoms in Children and Adolescents- A Stress-System Approach to Assessment and Treatment. Palgrave MacMillan. Tillgänglig: https://library.oapen.org/bitstream/id/a931bc1e-f68b-4658-b6a6-7c23698a5e56/2020_Book_FunctionalSomaticSymptomsInChi.pdf Hämtad: 15.4.2023
Mielenterveystalo.fi (u.å.) Pitkittyneiden kehon oireiden omahoito-ohjelma. Tillgänglig: https://www.mielenterveystalo.fi/fi/omahoito/pitkittyneiden-kehon-oireiden-omahoito-ohjelma Hämtad: 10.1.2024
The Danish Committee for Health Education (2012). Kun kroppa sanoo seis. Tillgänglig: https://www.ttl.fi/file-download/download/public/869, Hämtad 1.11.2023
HUS Toiminnallisten häiriöiden poliklinikka (u.å). Kuntoutuminen toiminnallisista häiriöistä -digihoitopolku. Hämtad: 1.5.2023
Stone Jon (2021).Varför har det uppstått?. Tillgänglig: https://neurosymptoms.org/sv_SE/causes/why-has-it-happened/ Hämtad 10.8.2023
Vataja Risto (2023). Toiminnalliset häiriöt. Tillgänglig: https://www.terveyskirjasto.fi/dlk01346 Hämtad: 10.1.2024