Hur uppkommer funktionella symtom och funktionella tillstånd?

Kort grundkunskap om nervsystemet

Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Nervsystemet kan delas in i två delar:

  1.  Centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen 
    • Tar emot, dämpar och förstärker meddelanden vi får både inifrån kroppen och via sinnena från världen runt omkring oss.
    • Reglerar kroppens vitala funktioner och fysiologiska reaktioner
    • Styr vårt beteende
  1. Perifera nervsystemet
    • För meddelanden från centrala nervsystemet till olika organ
    • För information från resten av kroppen till centrala nervsystemet

På basen av hur nervsystemet fungerar kan man dela in nervsystemet i två delar:  

Somatiska nervsystemet

  • Består av nerver som kan styra kroppens viljestyrda muskler. T.ex. kan vi röra på benen och armarna med somatiska nervsystemet. Hit hör även nerver som förmedlar olika sinnesintryck.  

Autonoma nervsystemet

  • Består av nerver som styr kroppens funktioner som inte går att påverka med viljan. Styr t.ex. hjärtat, andningen, matsmältningen, blodtrycket och immunologiska reaktioner. 

Autonoma nervsystemet delas ytterligare in i:

  • Sympatiska nervsystemet som aktiverar kroppen
  • Parasympatiska nervsystemet som lugnar ner kroppen

När kroppen är frisk och i balans, balanserar det sympatiska och parasympatiska nervsystemet upp varandra.

Hjärnan är som en ledningscentral som styr alla organ och funktioner och samtidigt tar emot en mängd signaler både från kroppen och omgivningen. Största delen av all information som förmedlas mellan hjärnan och nervsystemet är vi inte medvetna om. Hjärnan tolkar informationen den får och avgör vilken information som är viktig för vår överlevnad och vad den borde reagera på.

För att vi vid behov ska kunna reagera snabbt på farliga situationer måste informationsbearbetningen vara effektiv och snabb. Man kan säga att hjärnan har ett “filter” som filtrerar bort alla oviktiga signaler.

Om det centrala nervsystemet upprepade gånger får hotfulla meddelanden från det perifera nervsystemet börjar centrala nervsystemet utveckla en känslighet för just de meddelandena, detta kallas sensibilisering. Hjärnan tolkar stimulin som kommer inifrån kroppen eller via sinnena som hotfulla för individen. Det centrala nervsystemet kan börja reagera starkare än nödvändigt på till exempel smärta, dofter, ljus, ljud, att resa sig upp, en viss plats eller en viss aktivitet.

Om det centrala nervsystemet till exempel upprepade gånger får smärtstimulin, tolkar det dem som tecken på en möjlig vävnadsskada. Därför riktar det centrala nervsystemet mera resurser mot att snabbt upptäcka dessa meddelanden, för att en eventuell skada ska kunna förhindras så effektivt som möjligt.

  • Det centrala nervsystemet iakttar konstant det perifera nervsystemet ifall just det smärtstimulit skulle dyka upp.
  • Ifall stimulit uppfattas reagerar det centrala nervsystemet automatiskt, snabbt och kraftfullt på det.
  • För att bibehålla sin vaksamhet och vara redo att agera aktiverar det centrala nervsystemet det sympatiska nervsystemet.

På grund av den höga beredskapen kan det hända att det centrala nervsystemet uppfattar fler stimulin än normalt och de kan också uppfattas starkare än nödvändigt. Även neutrala meddelanden kan tolkas som hotfulla. Till exempel kan beröring uppfattas som smärta. Dessutom, när resurserna går åt till att övervaka hotfulla stimulin, uppfattar det centrala nervsystemet färre stimulin som berättar att hotet inte längre är aktuellt. Detta leder till en ond cirkel där den ursprungliga orsaken till smärtstimulit kanske har försvunnit, men vaksamheten och beredskapsläget kvarstår.

Alltid märker man inte att nervsystemet är överaktiverat eftersom det ofta sker gradvis över en längre tid. När kroppen och sinnet en längre tid varit överaktiverat vänjer man sig vid den känslan. Det blir det nya normala. Några tecken på att nervsystemet är överaktiverat är t.ex:

  • Svårigheter att slappna av och lugna ner sig
  • Sömnsvårigheter
  • Matsmältningsproblem
  • En sämre stresstålighet
  • Rastlöshet
  • Koncentrationssvårigheter
  • Muskelspänningar
Källa: Jill & Mike Brook, doodlethru.com

Källor:

Brydolf Johanna (2019). Så här fungerar nervsystemet. Tillgänglig: https://www.1177.se/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/hjarna-ryggmarg-och-nerver/ Hämtad: 20.8.2023

Kozlowska Kasia, Scher Stephen & Helgeland Helene (2020). Functional Somatic Symptoms in Children and Adolescents- A Stress-System Approach to Assessment and Treatment. Palgrave MacMillan. Tillgänglig: https://library.oapen.org/bitstream/id/a931bc1e-f68b-4658-b6a6-7c23698a5e56/2020_Book_FunctionalSomaticSymptomsInChi.pdf Hämtad: 15.4.2023

Mielenterveystalo.fi (u.å.) Pitkittyneiden kehon oireiden omahoito-ohjelma. Tillgänglig: https://www.mielenterveystalo.fi/fi/omahoito/pitkittyneiden-kehon-oireiden-omahoito-ohjelma  Hämtad: 10.1.2024

The Danish Committee for Health Education (2012). Kun kroppa sanoo seis. Tillgänglig: https://www.ttl.fi/file-download/download/public/869 Hämtad: 1.11.2023

HUS Toiminnallisten häiriöiden poliklinikka (u.å). Kuntoutuminen toiminnallisista häiriöistä -digihoitopolku. Hämtad: 1.5.2023

Vataja Risto (2023). Toiminnalliset häiriöt. Tillgänglig: https://www.terveyskirjasto.fi/dlk01346 Hämtad: 10.1.2024