Före du läser den här texten lönar det sig att läsa Vad orsakar POTS?.

Vården av POTS skiljer sig lite åt beroende på vad de som vårdar har för teori om orsakerna till POTS. Målet, oberoende vilken teori som ligger som grund, är att personen med POTS ska få må så bra som möjligt. Trots att man inte skulle vara överens om orsaken till POTS-symtomen, finns det ändå effektiva behandlingar som kan hjälpa mycket. 

I Finland klassas POTS som ett funktionellt tillstånd. Med det menas att det centrala nervsystemet inte fungerar som det ska. Däremot har ingenting permanent skadats i kroppen. Det här är goda nyheter, eftersom det centrala nervsystemet med rätt vård kan börja fungera som det ska, eller åtminstone betydligt bättre. Det i sin tur betyder att symtomen kan försvinna helt, eller åtminstone minska betydligt. 

En viktig startpunkt för behandlingen är att diagnosen man fått känns rimlig och begriplig. Man behöver få veta varför läkaren tror att symtomen är funktionella och vad som menas med det. Man behöver känna sig förstådd, få veta att många har samma problem och att det finns hopp om förbättring. Samtidigt behöver man också förstå att det sällan finns genvägar till förbättring, t.ex. finns det inte en viss medicin eller operation som tar bort alla ens symtom. Det finns inte heller enskilda trick som fungerar för alla och 100 % säkert tar bort alla ens symtom. 

Rehabiliteringen är alltid individuell och byggs upp av många olika faktorer. Det kan ta tid och krävas tålamod och ansträngning för att hitta de metoder som fungerar bäst för en själv, så att kroppens automatiska reaktioner och ens egna tolkningar av dem förändras.

Precis som med vilken annan sjukdom som helst, är det viktigt att man tillsammans med sin läkare kommer överens om vården och uppföljningen. Huvudsakligen används icke-farmakologiska metoder, men även vissa läkemedel kan användas för att lindra symtom. Speciellt om symtomen är svåra kan man behöva hjälp av olika professionella inom hälsovården som t.ex. läkare, fysioterapeut och psykolog. 

Huvudfokus när man vårdar funktionella tillstånd är inte i första hand symtomen, utan snarare alla faktorer som hos den enskilda individen överaktiverar och dysreglerar centrala nervsystemet. Om man kommer åt att lugna ner nervsystemet kan även symtomen lugna ner sig. Oftast betyder det att man försöker komma åt att påverka nervsystemet från många olika håll; via kroppen, via sinnet och om det finns annat som bidrar till att aktivera nervsystemet för mycket.

Hjärnan är plastisk, vilket innebär att den är föränderlig och anpassningsbar. Hjärnans plasticitet är med i allt nytt vi lär oss, oberoende om det handlar om att lära sig ett nytt namn eller att lära sig lugna ner ett nervsystem som går på högvarv och är i ständigt larmläge. Precis som med inlärningen av alla nya färdigheter, är kontinuerlig träning också viktig när man ska försöka förändra nervsystemets funktion. Ju oftare man upprepar en ny sak, desto starkare blir de nervcellsförbindelser som är kopplade till den och desto kraftigare förändras nervsystemets funktion.

Det som överlag stödjer människans välmående fungerar också som grund vid rehabiliteringen av funktionella tillstånd. Hit hör hälsosamma levnadsvanor och grundbehov som alla människor har, som t.ex. fysiologiska behov, att känna sig trygg, känna gemenskap och uppleva meningsfullhet.

De som inte tänker att POTS är ett funktionellt tillstånd, fokuserar i sin vård främst på symtomlindring. Trots att målet i första hand är att försöka få centrala nervsystemet att fungera bättre, kan man på vägen ha hjälp av olika symtomlindrande metoder. Några sådana metoder presenteras på denna sida. De fem mest erkända icke-farmakologiska behandlingarna av POTS-symtom är enligt ergoterapeut Emily Rich följande:

• Vätska
• Salt
• Kompression
• Fysisk aktivitet 
• Höjning av sängens huvudända