Fysisk aktivitet är bl.a. bra för personer med POTS eftersom det ökar blodvolymen, förbättrar blodcirkulationen och ökar mängden röda blodkroppar. Regelbunden fysisk aktivitet främjar regleringen av centrala nervsystemet. Det fungerar som en nyckelintervention för att sänka stressnivån i kroppen.
Fysisk aktivitet är sällan lätt för de med POTS. Var och en behöver börja från en nivå som är anpassad för en själv. En person som är sängbunden behöver naturligtvis börja på en helt annan nivå än den som jobbar full tid “på fötterna” hela dagarna. En del patienter klarar i början kanske bara av försiktig rörelse 1 minut per dag eller 1 minut åt gången några gånger per dag. Det kan ta många veckor före man märker en skillnad av den fysiska aktiviteten och i början kan man t.o.m må sämre av att röra på sig. Man kan må sämre eftersom fysisk aktivitet är en stress för kroppen, trots att det långsiktiga målet och resultatet av fysisk aktivitet är en sänkt stressnivå i kroppen.
Det finns lite olika rekommendationer hur mycket någon med POTS borde röra på sig när de väl byggt upp sin tolerans. Rekommendationen varierar mellan 30-45 minuter per dag 3-5 gånger i veckan.
Oftast klarar personer med POTS bättre av fysisk aktivitet som inte orsakar ortostatisk stress, dvs. man kan börja med att göra träningen liggande eller sittande. T.ex. kan man pröva simning, pilates, rodd på en roddmaskin, motionscykling eller försiktig styrketräning liggande eller sittande. Efter att långsamt ha byggt upp sin tolerans för den här typen av träning kan man börja med träning i upprätt läge. Många personer med POTS drar nytta av träning i vatten, eftersom vattnet fungerar som kompression. Därför har många inga eller få ortostatiska symtom i vattnet. Det kan vara bra att minnas att hetta kan förvärra symtomen när man väljer hur man ska röra på sig.
Styrketräning
De flesta patienter med POTS drar nytta av att öka sin muskelstyrka. Ju starkare våra muskler är, desto effektivare använder de syre och desto bättre klarar vi av ortostatisk stress (dvs. att vara i upprätt läge). Framför allt lönar det sig att förstärka sina ben och core muskler. Ju starkare ben- och coremuskler, dvs mag-, rygg- och bäckenbotten muskler, man har, desto effektivare hjälper musklerna till att pressa upp blodet från benen till hjärtat och hjärnan. Även här gäller att börja försiktigt med lätta vikter och få repetitioner och jobba sig uppåt. Man kan börja med rörelser liggande eller sittande.
Det finns ett träningsprogram som är gjort för POTS-patienter. Den som vill kan kolla på det och kanske få idéer:
https://www.dysautonomiainternational.org/pdf/CHOP_Modified_Dallas_POTS_Exercise_Program.pdf

Källor:
Dysautonomia International (2019). Exercises for Dysautonomia Patients. Tillgänglig: http://www.dysautonomiainternational.org/page.php?ID=43. Hämtad 3.2.2023
Kozlowska Kasia, Scher Stephen & Helgeland Helene (2020). Functional Somatic Symptoms in Children and Adolescents- A Stress-System Approach to Assessment and Treatment. Palgrave MacMillan. Tillgänglig: https://library.oapen.org/bitstream/id/a931bc1e-f68b-4658-b6a6-7c23698a5e56/2020_Book_FunctionalSomaticSymptomsInChi.pdf. Hämtad: 15.4.2023
PoTS UK (u.å). Important Lifestyle Changes: Exercise Overview. Tillgänglig: https://www.potsuk.org/managingpots/exercise-overview/. Hämtad 10.2.2023
Rich Emily (2022). Lifestyle strategies and coping skills in Dysautonomia [muntl.], föreläsning: 16.7.2022.
Peter C. Rowe (2014). General information brochure on orthostatic intolerance and its treatments. Tillgänglig: http://www.dysautonomiainternational.org/pdf/RoweOIsummary.pdf. Hämtad: 10.10.2022.
fndaustralia.com.au (2023). Funktionella neurologiska symtom – patientarbetsbok. (Hakkarainen Sandra, Sjöström Carl, Övers.) Tillgänglig: https://pre-prod.neurosymptoms.org/wp-content/uploads/2023/02/Arbetsbok-FNS-SWE-2023.pdf (Orginalutgåvan publicerad 2017)