Hur påverkar känslor oss?

Känslor är en viktig del av informationsbearbetningen. Känslor hjälper hjärnan att förstå saker.

Känslomässiga reaktioner i hjärnan utlöser fysiologiska reaktioner och funktioner i kroppen. Känslor känns fysiskt i kroppen. Kroppens reaktioner på känslor är oftast omedvetna. Om man t.ex. känner sig stressad, leder det ofta till att man spänner sina muskler och andas snabbare. Känner man sig lugn, slappnar kroppen av och andningen blir långsammare.

Svåra symtom och störande känningar i kroppen, väcker ofta starka negativa känslor. Det här är normalt och helt ofarligt. Det skulle tvärtom vara konstigt ifall dom inte väckte svåra känslor. Vanliga känslor som kan väckas av svåra symtom är t.ex. hjälplöshet, ångest, frustration, sorg, ilska, förtvivlan och en känsla av att vara värdelös.

Alla känslor är viktiga och ofarliga men dom kan belasta oss. Det som kan vara bra att förstå är att våra tankar och känslor lätt kan leda oss in i en ond cirkel som gör att symtomen blir värre.

Till exempel kan fysiska symtom som tryck över bröstet, hjärtklappning, yrsel, trötthet eller illamående leda till tankar om att man är allvarligt sjuk. De här tankarna kan i sin tur utlösa känslor av rädsla och ångest. Känslorna påverkar hur man beter sig och vart man riktar sin uppmärksamhet. Det här i sin tur höjer vaksamheten i kroppen och gör att man bättre känner alla förändringar i kroppen och sen börjar cirkeln om.

Alla POTS-patienter har naturligtvis inte precis samma tankar, känslor eller beteendemönster utan var och en kan fundera hur ens egna tankar, känslor och beteendemönster ser ut. 

Ett exempel på hur en ond cirkel kan se ut:

När man blir medveten om hurdana egna onda cirklar man kan hamna in i, kan man fundera om man kunde försöka ändra t.ex någon av tankarna eller beteendet för att inge en känsla av trygghet till sitt överkänsliga nervsystem.

Att lära sig känna igen sina känslor kan hjälpa en att:

  •  Skilja olika känslor från varandra
  • Skilja på känslor och kroppens reaktioner 
  • Reglera sina känslor

Det kan alltså löna sig att öva på att känna igen sina känslor. Man kan t.ex. fundera var i kroppen en viss känsla känns? 

Känner man igen sina känslor kan man sedan använda många olika metoder för att reglera känslorna. Känner man sig rädd kan man t.ex. medvetet slappna av musklerna och andas långsammare. Då skickar man signaler till hjärnan att allt är bra och att det inte finns någon fara.

Källor:

fndaustralia.com.au (2023). Funktionella neurologiska symtom – patientarbetsbok. (Hakkarainen Sandra, Sjöström Carl, Övers.) Tillgänglig: https://pre-prod.neurosymptoms.org/wp-content/uploads/2023/02/Arbetsbok-FNS-SWE-2023.pdf (Orginalutgåvan publicerad 2017)

HUS Toiminnallisten häiriöiden poliklinikka (u.å). Kuntoutuminen toiminnallisista häiriöistä -digihoitopolku. Hämtad: 1.5.2023

Kozlowska Kasia, Scher Stephen & Helgeland Helene (2020). Functional Somatic Symptoms in Children and Adolescents- A Stress-System Approach to Assessment and Treatment. Palgrave MacMillan. Tillgänglig: https://library.oapen.org/bitstream/id/a931bc1e-f68b-4658-b6a6-7c23698a5e56/2020_Book_FunctionalSomaticSymptomsInChi.pdf. Hämtad: 15.4.2023

Mielenterveystalo.fi (u.å.) Pitkittyneiden kehon oireiden omahoito-ohjelma. Tillgänglig: https://www.mielenterveystalo.fi/fi/omahoito/pitkittyneiden-kehon-oireiden-omahoito-ohjelma  Hämtad: 10.1.2024

Stone Jon (2021). Psykologisk behandling. Tillgänglig: https://neurosymptoms.org/sv_SE/treatment/psychological-therapy/. Hämtad: 15.9.2023