Alla är överens om att kroppen och sinnet samarbetar. Det är ändå i första hand de som tänker att POTS är ett funktionellt tillstånd, som menar att POTS-patienter kan ha nytta av den kunskap som presenteras nedan. Läs mera om vad ett funktionellt tillstånd är här.
Kroppen och sinnet (dit hör det vi tänker och känner) samarbetar intensivt. Det som händer i sinnet påverkar kroppen och tvärtom. Om man t.ex. känner sig stressad, leder det ofta till att man spänner sina muskler. Känner man sig lugn, slappnar kroppen av och andningen blir långsammare. På det här sättet påverkar sinnet kroppen. Kroppen igen påverkar sinnet eftersom hjärnan tolkar de signaler kroppen skickar ut. En bra sak med det här intensiva samarbetet är att man medvetet kan påverka både sinnet och kroppen. Om man t.ex. medvetet slappnar av musklerna och andas långsammare, skickar man signaler till hjärnan att allt är bra och att det inte finns någon fara.
Det finns saker som bidrar till att upprätthålla funktionella symtom. En del av de här sakerna kan man själv försöka påverka, genom att först förstå hur kroppen och sinnet samverkar. Efter det kan man försöka påverka både sitt beteende och sina tankar, så att de stöder rehabiliteringen från det funktionella tillståndet.
Svåra och långvariga symtom gör ofta att både personen själv och hens omgivning börjar bete sig på ett sätt som förstärker den uppfattning vår hjärna har, att det är frågan om fara och hot, som den ska fortsätta reagera på med symtom. Det här kan vi försöka ändra på.
Det kan också vara bra att veta, att då man fokuserar på symtomen, så förstärks de (man signalerar åt hjärnan att “du har rätt, symtomen är farliga”). Om man däremot lyckas rikta sin uppmärksamhet mot någonting annat, så berättar man åt hjärnan att symtomen inte är farliga. Man kan därför, när man har besvärliga symtom, försöka fokusera på något annat t.ex. lyssna på musik, skapa något med händerna eller göra en avslappningsövning.
Nedan presenteras ett exempel på hur man kan försöka ändra sitt tänkande och beteende. Alla POTS-patienter har naturligtvis inte precis de här tankarna eller beteendemönstren, utan var och en kan själv fundera hurdana tankar och beteendemönster man har. Finns det något man kunde försöka ändra på?
| Gammal tanke | Ny tanke |
| Oj nej! Nu har jag det här hemska trycket över bröstet igen. Håller jag på att få en hjärtattack? | Okej, nu har jag tryck över bröstet. Det hör till mina POTS-symtom och är inte farligt. Om en stund går det om. |
| Gammalt beteende | Nytt beteende |
| Hjälp! Mitt hjärta slår så hårt! Bäst att jag inte far och simmar och anstränger mitt hjärta ännu mera! | Nu slår mitt hjärta hårt men det är inte farligt. Jag far till simhallen ändå. Dessutom har jag lärt mig att fysisk aktivitet på lång sikt hjälper mig och lugnar ner POTS-symtomen. |
Det kan också vara bra att vara medveten om placebo- och noceboeffekten. Placeboeffekten är en verklig kroppslig reaktion, som vår hjärna får till stånd i kroppen. Forskning visar, att positiva förväntningar hjälper oss att bli friska. Det här handlar inte om inbillning, utan om tankens makt över kroppen. En positiv förväntning om förändring, t.ex. att en medicin ska hjälpa mot smärta, får till stånd att redan en vink om förbättring, som i det här fallet kan vara ett sockerpiller, gör att smärtan lättar. I flera studier har man kommit fram till att vid förväntan om smärtlindring frisätts kroppens egna smärtlindrande ämnen.
Nocebo reaktionen är motsatsen till placebo, dvs. en negativ förväntning förstärker kroppens skadliga reaktioner. Att ha positiva förväntningar ökar därför sannolikheten att man får ut den maximala nyttan av olika komponenter i rehabiliteringen.
Källor:
Avenius Malin (2006). Placeboeffekten. Tillgänglig: https://www.apoteket.se/om-apoteket/tidningen-apoteket/placeboeffekten/. Hämtad: 18.9.2023
Finlands läkarförbund (2021). Placebobehandlingens etik. Tillgänglig: https://www.laakariliitto.fi/lakaretik/patient-lakarrelationen/placebobehandlingens-etik/. Hämtad: 18.9.2023
fndaustralia.com.au (2023). Funktionella neurologiska symtom – patientarbetsbok. (Hakkarainen Sandra, Sjöström Carl, Övers.) Tillgänglig: https://pre-prod.neurosymptoms.org/wp-content/uploads/2023/02/Arbetsbok-FNS-SWE-2023.pdf (Orginalutgåvan publicerad 2017)
HUS Toiminnallisten häiriöiden poliklinikka (u.å). Kuntoutuminen toiminnallisista häiriöistä -digihoitopolku. Hämtad: 1.5.2023
Jensen Karin (2022). Placebo funkar- även när du vet att det är fejk. Tillgänglig: https://fof.se/artikel/2022/9/placebo-funkar-aven-nar-du-vet-att-det-ar-fejk/. Hämtad: 19.9.2023
Kozlowska Kasia, Scher Stephen & Helgeland Helene (2020). Functional Somatic Symptoms in Children and Adolescents- A Stress-System Approach to Assessment and Treatment. Palgrave MacMillan. Tillgänglig: https://library.oapen.org/bitstream/id/a931bc1e-f68b-4658-b6a6-7c23698a5e56/2020_Book_FunctionalSomaticSymptomsInChi.pdf. Hämtad: 15.4.2023
Stone Jon (2021). Psykologisk behandling. Tillgänglig: https://neurosymptoms.org/sv_SE/treatment/psychological-therapy/. Hämtad: 15.9.2023