Eftersom det autonoma nervsystemet går på högvarv när man har POTS verkar de flesta experter vara överens om att POTS- patienter kan ha nytta av att aktivt försöka lugna ner kroppen. De som tänker att POTS är ett funktionellt tillstånd (läs vad som menas med det här) menar att det att lära sig lugna ner kroppen och sinnet är en central del i rehabiliteringen. Olika former av avslappning hjälper kroppen att återhämta sig från för hård ansträngning och hjärnan tolkar en avslappnad kropp som att det inte finns någon fara just då.

Det finns många sätt att lugna ner kroppen och sinnet och var och en kan välja de sätt som fungerar bäst för en själv. Till exempel att lyssna på musik, bada bastu, ta en lugn promenad i skogen, titta på havet eller stretcha kan vara lugnande. Det kan även löna sig att prova på olika slags andningsövningar, medveten närvaro och avslappningsövningar. 

Vagusnerven är en viktig regulator av det parasympatiska nervsystemet (som lugnar ner oss). Här kan man läsa mera om olika sätt att aktivera vagusnerven:

https://sydan.fi/sv/artikel/5-vinkar-aktivera-vagusnerven-oka-ditt-valmaende/

Medveten närvaro

Att öva på medveten närvaro eller mindfulness som det också kallas, påverkar vårt välmående på många sätt. För att få de här hälsoeffekterna krävs att man övar regelbundet men redan korta stunder räcker. Medveten närvaro är förmågan att vara närvarande i stunden. Man koncentrerar sig på och iakttar nuet utan att bedöma, filtrera eller försöka ändra på det på något sätt. När vi är medvetet närvarande kan vi iaktta vår inre värld (som våra tankar, känslor och hur det känns i kroppen) eller vår yttre värld. 

Enligt Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt kan mindfudfulness vara till nytta på många sätt när man vårdar funktionella tillstånd. Bland annat kan mindfulness:

• Hjälpa en att märka tankar, känslor och olika känningar i kroppen. På det sättet fäster man uppmärksamheten också på annat än de jobbiga symtomen man har och märker att samtidigt som man har besvärliga symtom händer det också annat.
• Hjälpa en att bli medveten om hur känslor, tankar och känningar i kroppen styr vårt beteende. När man blir medveten om det här har man möjlighet att ändra på sitt beteende så att det bäst stöder ens välmående.
• Hjälpa en att fokusera på nuet, det egna handlandet och sådant man kan påverka.
• Om man vågar och kan stanna och möta sina egna svåra känslor och erfarenheter istället för att undvika dem blir de mindre hotande.
• Öka ett godkännande förhållningssätt till sig själv och det man upplever.
• Lugna kroppen och sinnet.

Man kan öva på medveten närvaro både genom att göra vardagliga saker mera medvetet och genom att göra speciella mindfulnessövningar. Man kan öva på medveten närvaro t.ex. på följande sätt: 

• När man äter: känna efter hur maten känns och smakar i munnen.
• När man duschar eller när det regnar: aktivt känna hur vattnet känns på huden.
• När man går: känna efter hur kroppen känns när den rör på sig eller hur det känns när foten rör marken.
• När man är i skogen: märka vilka dofter man känner och vilka färger man ser. Känner man vinden eller solen på huden? Eller de egna kläderna? Vad hör man?

Läs mera om och lyssna på mindfulnessövningar här:

• https://www.terveyskyla.fi/kivunhallintatalo/sv/egenv%C3%A5rd/mindfulness-som-en-del-av-sm%C3%A4rtbehandling
• https://mieli.fi/sv/stark-den-psykiska-halsan/ovningar/ovningar-for-medveten-narvaro/

• https://www.mielenterveystalo.fi/sv/node/1284 

Avslappning

Avslappningsövningar lugnar också ner kroppen och sinnet. Till skillnad från övningar i medveten närvaro försöker man i avslappningsövningar aktivt slappna av genom t.ex. att slappna av musklerna. Man kan öva sig i och bli bättre på avslappning. 

Läs mera om och lyssna på avslappningsövningar här:

• https://www.terveyskyla.fi/kivunhallintatalo/sv/egenv%C3%A5rd/avslappning
• https://mieli.fi/sv/stark-den-psykiska-halsan/ovningar/avslappningsovningar/

• https://www.mielenterveystalo.fi/sv/node/1282 

Naturen

Naturen påverkar oss positivt på många olika sätt. I naturen får både kroppen och sinnet möjlighet att återhämta sig.

Läs mera här:

• https://www.utinaturen.fi/halsaochvalbefinnandefrannaturen/stresshantering

Läs mera på finska här:

• https://www.terveyskyla.fi/kuntoutumistalo/kuntoutujalle/kipuoireyhtym%C3%A4/mets%C3%A4st%C3%A4-apua-pitk%C3%A4aikaiseen-kipuun

Källor:

Kozlowska Kasia, Scher Stephen & Helgeland Helene (2020). Functional Somatic Symptoms in Children and Adolescents- A Stress-System Approach to Assessment and Treatment. Palgrave MacMillan. Tillgänglig: https://library.oapen.org/bitstream/id/a931bc1e-f68b-4658-b6a6-7c23698a5e56/2020_Book_FunctionalSomaticSymptomsInChi.pdf. Hämtad: 15.4.2023

HUS Toiminnallisten häiriöiden poliklinikka (u.å). Kuntoutuminen toiminnallisista häiriöistä -digihoitopolku. Hämtad: 1.5.2023

Rich, Emily, 2022, Lifestyle strategies and coping skills in Dysautonomia [muntl.], föreläsning: 16.7.2022.